Så äntligen dök hon upp i Östersund,med tåget direkt hemifrån. Pigg på äventyr och stapatser på sin första semesterdag. Men först måste man ju stärka sig med en kopp kaffe.
Sedan en god natts sömn under norsk-filten innan den sista packningen slutfördes och systrarna var
redo.
Lägg märke till det fina vädret och den blåvita himlen.
(Så här såg motsvarande bild ut vid förra årets vandring - humöret var det inget fel på i alla fall!)
Toppen på Sylarna som inte visade sig året tidigare sågs nu redan från start. Men det var ändå det som var nära marken som tilldrog sig mest uppmärksamhet - blommorna:
Vi kan nu se skilland på Gullbräcka och Fingerört och vi vet hur hög en Stormhatt kan bli.
Det är så vanligt att kameran kommer fram i samband med fika eller pauser och det ger ett intryck av en lättjefull vandring utan fysiska strapatser. Men...
.... vingliga spänger, knott och mygg, skoskav och tung packning är en vandrares vardag.
Oändliga uppförsbackar och klapperstensfält blandas med slippriga stenar på vilda forsar som skall passeras med hjärtat i halsgropen.
Mil efter mil i de jämtlänska fjällen avverkades i god fart innan Gåsenstugorna siktades och man kunde sjunka ner på ett utedass innan kvällsmålet tillreddes.
Nästa dag följde samma mönster och då var målet STF:s fjällstation i Helagsfjällets skugga. Det stora vita ni ser på bilden är Sveriges sydligaste glasiär som ligger som en klick glass i Helagsbergets gigantiska glasskopa.
Så här glad och morgonfräsch kan man se ut efter två dagars vandring, när man gör sig klar för den sista strapatsrika färden mot Ljungdalen.
Ömma fötter måste luftas.
Kniviga vägval skulle göras.
Mystiska växter skulle artbestämmas innan man äntligen kunde sikta parkeringsplatsen i Ljungdalen där husbilen stod och väntade med värme och plats för vila.
(Undertecknad, make och svåger, stog där också och tog emot. Ovanstående blogginlägg är en summarisk tolkning av de som systrarna har berättat. Eventuella missförstånd och överdrifter skall helt och hållet läggas mig till last.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar